Lyrik för Eskapi

Eskapi - Invant vansinne

vem fan tror du att du tittar på
inga reella perspektiv
ja du, ingen vet vad jag kan hitta på
helt utan gränser och med mitt psykotiska flin?
Tror du att jag är intellektuell?
Nä, du tittar på ett riktigt jävla svin
söndermedicinerad
va sägs om rakbladsduell
så jävla fixerad
när jag anfaller dig maskerad
kalkylerande och informell -
påträngande och verklighetsfrånvänd
precis som fjortonåriga poptjejer

Kallar dig för hora
med ord vassa som en skalpell
som skär djupare och djupare
men i min väntan på psykkontakt
röker jag bara mer och mer hasch
men vill skära, göra små saker stora
- vafan finns det att förlora?

Med becksvart blackmetal för vansinnet
whisky för ursinnet
en becksvart natt med kniven som säkerhet
håller den hårt i handen - håller andan
för dig är det är sjukligt sätt
men ja du, jag kallar det för folkvett
för jag vet bättre...
jag är besatt sedan länge
försatt i ett evigt fängelse
jag är inte en människa längre
så tar avstånd från verkligheten
med bitterhet och den förödande avsmaken
för att stimulera hatet
och uppnå insikten

Med min personlighet
skapad av jord
vanvett - ingrott djupt i mitt blod
som är smutsigt som bankat H
men det där är helt förlegat så vi behöver bara två!
Men det där något ni aldrig förstått er på
men jag är paranoid som få
psykotisk och rå
neurotisk,
det är därför jag inte klarar av hur ni ser på
när jag bryter seder och bränner broar
och samtidigt dokumenterar med papper och penna

Jag känner mig otroligt road
men det handlar inte om spänningen eller de inre spänningarna
utan om den inre styrkan när världen går under
- mitt under minnesstunden!
Men otroligt nog kunde inte tron lämna mig
tack vare alla år av dyrkan kommer Satan för alltid vara en del av mig
Helgade kaos - försätt mig i din trans! Låt mig bibehålla balans
Ge mig distans, åtminstone nån form av andra chans
men se på fan, förändringar klingar dåligt
det blir så påtagligt
livet, väntan, så otåligt
när jag vaknar försöker jag somna om
vaknar, somnar, vaknar så jävla tom
men hatet inom mig är fan enormt,
men jag är van...
Så ge mig några fler imovane
Ska fastna i en hopplös situation - kämpa i stagnation?
Jag mår bara illa, det är så meningslöst att stå stilla
total irritation, mår än mer illa
Försvinn din jävla synvilla!
Kom igen, du har ingen själ
men du säger att du vill mig väl
Så vad spelar det för roll med sönderskurna vener,
låt mig bara skära av dina jävla hälsenor

(Johan och C.L pratar)

Eskapi - Vargar och får

Jag finner bytet 

krossar hänsynslöst knäskålar

äter lustfyllt utav lekamen, 

bryter ner ditt pyske helt efter eget tycke

jag är en varg - hör ni hur jag ryter?

med vansinnesvrål i min strid mot moralen

se mig i ögonen,

ser du döden?

kan du se mig - den förklädde bödeln?

visst jag ser ditt öde

för jag är visst en del av Satan i det sista

så jag våldtar seder

med ved på lågan går jag över gränser

med jakten som kraftkälla

så när folk ropar "nej snälla"

kan de bara snällt vänta

till de själva bektraktas som kriminella

för regelverk är ju ändå rätt så föränderliga

(javisst)

Dansar sönder världen med Herren

jag skrattar åt era böner

och rådfrågar döden - 

Finns frälsningen och isåfall var

Han svarar - Den som lever som du, har inte mycket kvar

Men om livet är för att levas 

varför stanna kvar här i denna misär

Var fan är nu alla som inte längre är kvar här?

Ja! Det sunda förnuftet har försvunnit

Det har de inre rösterna förklarat så jävla grundligt

hur tiden för denna brinnande värld

redan runnit ut i sanden

undergången stundar - vafan, var vi redan vunnit?

men allt känns liksom fortfarande så jävla snurrigt 

för varje gång jag blundar

ser jag bara hur allting försvinner bara i branden

så jag bort kastar tändstickorna, det är dags att gå vidare

men aldrig att jag ger upp

men det är så tungt

så varför inte överge

detta av kött byggda fängelse

förändra existensen med Vargen - 

som river, sliter och biter!

för om eld bränner trä

och trä bygger livet

som ändå saknar mening

så känns förvandlingen så jävla given

tiden är kommen att lämna jordelivet