Under- / värk

Nästintill mekaniskt
utsöndrar jag signaler
livlösa
i form av tankar och ord

Däremellan vill jag förklara
den kärlek till dig
du, som lindrar
när det gör ont
som stannar trots alla svek
som ställer saker rätt
när allting känns fel
som sargar, förargar och bygger upp
till jag äntligen är hel igen
som samtidigt sakta har ihjäl mig

Till dig (när jag försvann)

Ännu en dag
från dröm till verklighet
eller är det tvärt om?
Jag stinker vanvett
för mitt öga som ser
betraktar genom känsla
och försöker brista ut i skratt
för att ge, när jag inte kan
men snart är det natt

Insikt genom smärta
en instinkt att beakta
Inåtsluten mer och mer
i försök att skåda sanning
för att till slut explodera
i raseri
det kalla intet du kallar liv
är för mig ingenting

Vrater (novell -11)

Novell, skriven hösten -11
http://www.scribd.com/doc/71729643/vrater